Guide Natura

NSD 2007-02-01 De lär konsten att åka säkert över isen >>

Luleå. Att skrida fram på långfärdsskridskor över våra norrbottniska isar i havsbandet är en aktivitet som allt fler upptäckt. Friluftsfrämjandet har noterat ett ökat behov av ledare, vilket låg till grund för en utbildning som hölls på isarna norr om Luleå förra helgen.

Runt Mälaren har det i decennier varit en populär helgsysselsättning men uppe i norr har trenden just kommit igång. Att vi har längre och bättre issäsong borde rimligtvis bidra till att allt fler kommer att ge sig hän till skridandet längs norrlandskusten.
De boende på västkusten har ofta bara ett par veckors säsong medan vår håller på ända fram till mars bara man ser till att åka skidor eller ta skotern ut i havsbandet där de fina isarna finns, säger Hansi Gelter, inbiten långfärdsåkare från Piteå som deltog på förra helgens ledarutbildning.
Han var tillsammans med 17 andra intruktörsintresserade uppslukad av kursledaren Jan Isulanders ord i den envisa motvinden och den tynande solen vid Råneåkusten på lördagseftermiddagen. Undertecknad fick stela fingrar och tår på nolltid medan deltagarna log i sina säkra friluftskläder och rejäla handskar. Jan Isulander är Sverigeansvarig för ledarutbildningar på vårt lands isar. Friluftsfrämjandet använder sig av en trestegsutbildning där den som hölls i trakterna runt Luleå var första steget. I snålblåsten lärdes en massa matnyttigt ut, bland annat att det viktigaste redskapet varken heter isdubb, pirk eller räddningslina.
Det du absolut måste ha med dig ut är kunskapen om isarna, berättade ledare Isulander som instruerade hur isens utseende kan bedömas men även hur den smakar. Den stabila isen smakar nämligen en aning salt. Vid mildare väder smälter isen givetvis och upp flyter saltet vilket gör att en sämre is smakar saltare än den mer bärande som har en mildare smak.
Konsten handlar om att se, lyssna, smaka, känna, ja, använda sina sinnen helt enkelt för att kunna bedöma den bästa vägen berättade Isulander som vanligtvis huserar i Stockholmstrakten.
Tomas Stefansson var intitiativtagare till utbildningen som riktade sig till intresserade både i Norrbotten och Västerbotten. Han berättade att det även handlar om att lära ut geografin på specifika platser.
En ledare som ska ta folk ut på långfärdsskridskoturer måste ha helt klart för sig var källor rinner ut i havet, var det strömmar mer och hur solen värmer isarna, berättade Stefansson som verkligen var nöjd över att kursen till slut blev av och tror det kommer leda till fler turmöjligheter för intresserade.
I länets residensstad finns ett flertal isvägar plogade hela vintern vilket gör träning möjlig en stod del av säsongen. Det är en fin möjlighet som Hansi Gelter från Piteå hoppas kommer sprida sig än mer än det hittills gjort.
Det är ju så fantastiskt att använda sig av den skärgård som man på sommaren paddlar fram i och på vintern kan skidra över eller spänna på sig skenorna och flyga fram. Det borde alla prova för det passar både gammal som ung, avslutar Gelter innan han och gänget ger sig ut mot Laxön i Råneå skärgård. De ser fria och glada ut och förvandlas snabbt från färgglada figurer till svarta siluetter formade till små prickar i skymningen. På lätta ben flyger de fram över den pudervita isen i ett tyst led och det hela ser extremt livlustbefrämjande ut för oss som blir kvar vid strandkanten.

Piteåtidningen 2007-06-30 Krokben för turistsatsning >>

Bottenviken har världens enda bräckvattensskärgård.- Den måste vi ha råd att bevara orörd och skydda från stora industrietableringar, tycker Hansi Gelter, ordförande i föreningen Skärgårdsskydd i Norr.

Till vardags arbetar Gelter som lektor för utbildningen av upplevelseproducenter vid Akademiskt Mediacentrum, AMC, på Institutionen för musik och media.
Han är i grunden biolog och har även ett litet turistföretag, Guide Natura, som han vill utveckla.
- Att sätta upp en jättelik vindkraftspark på Klockgrundet och Tärnans grund är lika korkat som att placera en precis utanför Sarek, anser Gelter.
Han betraktar inte Klocktärnan, som projektet namngetts till, som en off shore-verksamhet.
- Vindkraftsparken hamnar ju tvärt om kustnära. Om den planerats långt ut till havs hade det inte varit några problem.
Gelter påpekar noggrant att han inte är emot vindkraft.
- Men vi kan inte kasta ut dem var som helst. Vi måste också ta hänsyn till kulturvärden och naturvärden. I vår urbaniserade tid med allt svårare miljöproblem behövs frizoner där människor kan studera och uppleva orörda miljöer för både lärande och egna betraktelser. Här har vi en möjlighet att visa upp en orörd skärgård för kommande generationer. Det har också ett stort värde.

Landet reser sig

En vindkraftsetablering skulle, enligt honom, lägga krokben för framtida turistsatsningar.
- Skärgårdsmiljö och turism kan inte kombineras med stora tunga industrisatsningar.
Han tror att skärgårdsturismen har potential att växa.
- Den ljusa och låga kusten upptäcks av allt fler. Det är nästan så att man kan känna hur landet reser sig ur havet.Skilda miljöer

Gelter efterlyser fler undersökningar och utredningar om eventuell påverkan innan några som helst beslut tas.
- Då kan man inte heller bara jämföra med vindkraftsparker till havs i Danmark eller övriga Europa. Miljön här uppe skiljer sig alldeles för mycket. Vindkraftverk gör sig bäst i kulturlandskap där de kan smälta in i miljön, hävdar Gelter, som själv bott i Kanada, rest mycket i USA, Australien och Tyskland där han sett många vindkraftsparker.

Tony Berglund

Piteåtidningen 2007-06-13 Vindkraftsfrågan inledde Trivselkväll >>

I går var det premiär för Piteå museums Trivselkvällar vid fiskestugan på Kurirkajen i Piteå. Temat för kvällen var: "Vindkraft i Piteå skärgård".
- Jag älskar vår vackra skärgård. Därför är jag emot planerna på en stor industrietablering så nära inpå, sade Margareta Erstam, språkrör för nybildade "Skärgårdsgruppen mot Vindkraftsindustri på Klocktärnan".
Talade gjorde även Hansi Gelter, turistentreprenör och ordförande i föreningen skärgårdsskydd i Norr, samt Mauritz Magnusson, företagare och stugägare på Fjärdvättingen.
PT återkommer inom kort med en artikelserie om vindkraftsprojekten i Piteå kommun.

Piteåtidningen 2007-05-31: Nytt årligt evenemang hyllar Piteå skärgård >>

SKÄRGÅRD. Skärgårdsfesten den 11 augusti 2007 är ett nytt evenemang i Piteå som arrangörerna hoppas ska bli årligt återkommande. Arrangemanget är tänkt som en hyllning till Piteå skärgård.

Fler Pitebor än man tror har aldrig varit i skärgården. Numera kan man inte skylla på att man inte har någon båt eller känner någon båtägare, för sedan flera år går det ju turbåt till Svinöra, Baggen, Stenskär och så vidare.
M/S Favourit gör denna sommar strandhugg i Pite skärgård från 27 juni och fram till och med just den 11 augusti, då Skärgårdsfesten går av stapeln med mångahanda aktiviteter med anknytning till skärgården.

Bobåtar

- I Södra hamnen, från Badhusparken till Västra kajen, kommer det att pågå skärgårdsaktiviteter hela dagen och dessutom blir det matnyttiga kvällsaktiviteter i Sjöbodan och gamla tullmagasinet.
Det berättade ledningsgruppen för Skärgårdsfesten på onsdagen vid en presskonferens ombord på båten Dreamgirl, en präktig 12,60 meter lång Storebro Royal Cruiser 420 Baltic med en sammanlagd motorstyrka på 800 hästkrafter och fyra fasta kojplatser.
Dreamgirl, som ägs av ordföranden i Pite Båtklubb (PBK), Sten Olsson, är en av de bobåtar som visas upp i Södra hamnen under skärgårdsfesten. Båtklubben visar även racerbåtar och Piteå Segelsällskap (PSS) visar segelbåtar. Det blir även en träbåtsfestival vid Västra kajen.
Medverkande föreningar/ företag är, förutom PBK och PSS, Piteå Båtmuseum, Piteå Museum, Badhusparken, Guide Natura, Piteå Sportdykarklubb, Sjöbodan, Västra kajen gästhamn & camping, Piteå kommun, Destinationsutveckling Piteå och Piteå Presenterar.

Poker i dyktank

Bland tävlingarna kan nämnas ett minibåtrace i Strömsundskanalen och "världens första pokerturnering 'Texas Hold'em' under vatten, i dyktank". Pokerspelarna kommer från Sportdykarklubben och dyktanken som de ska stiga ned i står på land.
Plock ur programmet i övrigt: prova på att paddla kajak, prova på dykning, provsegla optimistjolle, far med turbåt till Fingermanholmen, sjörövarresa för barnen, loppis med delvis maritimt tema, kajhandel, fiskförsäljning direkt från fiskebåten, tipspromenad.
- Avsikten är att visa upp skärgårdsstaden Piteå; här kommer att sjuda av liv och båtar, säger Maja Mella, turismutvecklare och projektledare på Piteå Presenterar.
- Det blir många båtar på liten plats! säger Sten Olsson entusiastiskt.
- Vi ska synliggöra Pite skärgård året runt. Bothnialoppet på långfärdsskridsko, som genomfördes i mars, var årets vinteraktivitet. Skärgårdsfesten är sommarens aktivitet, säger projektledaren Lena Mikaelsson Aasa.

Rolf Hallgren

Piteåtidningen 2007-03-30 Linnefirandet har börjat >>

SOLANDERSYMPOSIUM. I samband med Solander-symposiet inleddes också firandet av Linnejubileet i Piteå.- Jag hoppas att året blir fyllt av aktiviteter. Inte minst under den period i juni då Linne besökte vår stad, säger Jennie Lindström, nybliven projektledare.

I år är det 300 år sedan Carl Linnæus föddes i småländska Råshult. Han kom senare att bli en av Sveriges mest kända vetenskapsmän. Linnæus blev senare adlad och tog namnet Carl von Linne.
1732 besökte Carl Linnæus Piteå. En plats av många där han lämnat avtryck.
Därför ansluter sig Piteå till firandet av Linnejubileet. Ett flertal ideer finns.

Skådespeleri

Nyligen utsågs Jennie Lindström till projektledare.
- Min första uppgift blir att inventera vilka aktörer och entreprenörer som planerar aktiviteter med koppling till jubileet. Det handlar inte bara om turistföretag utan även hantverkare och andra som kan ha ett intresse av att vara med.
I samband med Solander-symposiet under onsdagen och torsdagen inleddes firandet i Piteå med att Hansi Gelter och Jonas Lundmark, utklädda till Carl von Linne respektive Daniel Solander, bjöd till skådespeleri i tidsenliga kläder.

Världsomsegling

Under tiden i Piteå, den 15-21 juni 1732, bodde Linne hos prästfamiljen Solander i Öjebyn. Drygt åtta månader senare föddes Daniel Solander. Han blev senare Linnes favoritlärjunge i Uppsala och bodde faktiskt hemma hos sin läromästare.
Detta har skapat spekulationer om att Solander var Linnes oäkta son. Solander själv hamnade i London och blev världsberömd sedan han följt med på James Cooks världsomsegling.
Så kopplingen mellan Piteå, Linne och Solander är given.

Officiell symbol

- Vi ska kalla till ett stort möte för att för att lyssna av vad som är på gång, säger Lindström.
Hon ser fram mot sitt uppdrag som är ett delprojekt i satsningen på Mötesplats Piteå.
- Det ska bli roligt och jättespännande. Min första uppgift blir att registrera oss så vi får änvända den officiella symbolen och hamnar på den nationella hemsidan över Linneaktiviteter. Sedan ska jag fungera som bollplank och samordnare. Aktiviteterna kan sätta både Piteå och Sverige på kartan eftersom Linne är så känd.

Tony Berglund

Kuriren 2007-03-07 Skogar med vindkraftverk förändrar Piteå >>

I PITEÅ får man hålla i mössorna om planerna på att göra kommunen till ledande vindkraftproducent verkligen förverkligas.

En skog med 500 vindkraftverk som är upp emot 200 meter höga planeras i Markbygden och redan nästa år tänker man bygga en pilotanläggning med tolv verk. Den ska användas för diverse tester och utbildningar. Samtidigt tänker man satsa på en industrianläggning med 132 vindkraftverk som är 166 meter höga på Klockgrundet (86 verk) och Tärnans grund (46 verk) i Piteå yttre skärgård rakt österut från Jävre. Samtliga torn upplysta dessutom. Det kommer i hög grad att störa den viktiga horisontbilden, helst som tornen i klart väder kan ses på närmare fem mils avstånd.
Kanske bedövade?

Det är svårt att förstå att inte rena upproret brutit ut, men i Piteå har man kanske bedövats av talet om en massa nya jobb. Och det är klart att det krävs arbetskraft under byggtiden, men det handlar knappast om några lokala företag i Piteå som gör jobben Både Klockgrundet och Tärnans grund ligger dock i kanten av naturreservat och känns direkt olämpliga även av den anledningen för stor exploatering av vindkraftverk. Vad händer när man bygger 132 stycken 20 meter djupa betongfundament för vindkraftverken som förankras i havsbotten? Hansi Gelter, lektor vid Akademiskt Mediacentrum på Musikhögskolan ifrågasätter i Piteå-Tidningen om uppslamningen inte kan leda till att badvattnet vid Pite Havsbad förstörs under flera år. Under alla förhållanden skapar förstås slammet problem som kan förstöra viktiga naturvärden.
Kunde ha världsintresse

Den här skärgården är mycket speciell. Ja, ska man tro Gelter så skulle den till och med ha världsintresse om den marknadsfördes på rätt sätt. Han ser stora möjligheter till breda satsningar på naturturism som i och med sådana här gigantiska satsningar vore svåra att genomföra. "Vi har en av landets få kvarvarande vildmarksskärgårdar som kan upplevas under ljusa och varma sommarnätter." Hur mycket som bromsas är omöjligt att säga i förväg. Skärgårdsturismen är intressant och har utvecklingspotential, men för att lyckas med den så är det också viktigt att man har en tilltalande skärgårdsmiljö. Och det vore överoptimistiskt att tro att 132 vindkraftverk som är 166 meter höga utgör någon magnet på naturturister Någon har jämfört vart och ett av vindkraftverken med tre jättelika karuseller som snurrar dygnet runt - vid bra vindkraftsväder, alltså.
Verkar redan klart

Det märkliga med vindkraftsanläggningen några få kilometer från yttersta öarna i Piteå skärgård är att det inte varit speciellt stor debatt kring den. Motståndare finns i gruppen "Skärgårdsgruppen mot vindkraftsindustri på Klocktärnan". En del av dem har bjudits till Danmark för att se vindkraftsanläggningar i lite större skala. Men från kommunens sida verkar man väldigt passiva och lutar sig i stort sett bara mot ett fullmäktigebeslut om översiktsplan 2004 i vilken grunden betraktas som "utredningsområden" för vindkraft. Men det räcker inte med det ställningstagandet av Piteås högsta beslutande organ för nästan på dagen tre år sedan och som var signalen till intressenter att undersöka möjligheterna att bygga i området som nu ska detaljplaneras. Ändå känns det som om så mycket mer eller mindre redan är klart. Utan närmare debatt.
Totalt 45 miljarder

I Markbygden kan man drabbas av Europa största skog med vindkraftverk. Totalt 500 stycken som är 200 meter höga talas det om. Det låter helt uppåt väggarna, helst som nätfrågan är så besvärlig att man brukar ange Gävlebukten som nordligaste lönsamma punkten för anläggningar av det här slaget. Och det är ju inte direkt ointressant om det man producerar också kan konsumeras! Piteå kommun känns inte som den allra bästa platsen för gigantiska nyinvesteringar i vindkraft. Totalt 45 miljarder talas det om. Men även om politiker lätt får dollartecken till ögon och bortser ifrån ortsbefolkning, flora, fauna och allt som absolut måste skyddas i en säregen skärgård så borde de ägna en tanke åt de värden som går till spillo.
Följ Finlands exempel

Europas värsting på vindkraftsområdet blir en engångsinvestering som för generationer framöver förstör den miljö som just vindkraftvänner talar sig varma för i andra sammanhang. Det borde man inte bara rycka på axlarna åt. Vi ska inte skapa skogar med vindkraftverk i det här landet. Vårt största bidrag till att minska växthuseffekten vore en satsning på ny kärnkraft, tankar som får ett växande och allt bredare stöd hos svenskarna enligt olika mätningar. Följ Finlands exempel!

Piteåtidningen 2007-03-05: Vindkraftspark hotar skärgårdsturismen >>

ENERGI. En stor vindkraftspark i Piteå skärgård lägger krokben för framtida turistsatsningar. Det tror Hansi Gelter, lektor, biolog och entreprenör.- Vi får svårt att locka turister till ett industriområde, säger Gelter.

Piteå-Tidningen har tidigare berättat om planerna att bygga en havsbaserad vindkraftspark på Klockgrundet och Tärnans grund i Piteås yttre skärgård. Det talas om upp emot 132 jättelika, 166 meter höga, snurror ute till havs ungefär 17 kilometer rakt österut från Jävre.
Bakom projekteringen står nybildade Klocktärnan Offshore AB. Ett bolag som samägs av WPD Scandinavia och Nordanvind.
Många skärgårdsbor protesterar mot planerna. Tio dagar efter första samrådsmötet, i stadshuset den 13 november, samlades motståndarna till ett eget möte vilket ledde till bildandet av "Skärgårdsgruppen mot Vindkraftsindustri på Klocktärnan".
- Jag ingår i den konstellationen som representant för skärgårdsentreprenörerna, förklarar Gelter.
Till vardags arbetar han som lektor för utbildningen av upplevelseproducenter vid Akademiskt Mediacentrum, AMC, på Musikhögskolan. Han är i grunden biolog och har även ett litet turistföretag, Guide Natura, som han vill utveckla.
- Jag tror att potentialen för satsningar på naturturism i Piteå skärgård är stor. Den ljusa och låga kusten upptäcks av allt fler. Det är nästan så att man kan känna hur landet reser sig ur havet. Vi har en av landets få kvarvarande vildmarks-skärgårdar som kan upplevas under ljusa, varma sommarnätter.
Därför är inte Gelter någon anhängare av vindkraftsplanerna på Klockargrund och Tärnans grund.
- I havsmiljö utgör den fria horisonten en stor del av upplevelsen. 132 jättestora vindkraftverk skulle förstöra den känslan och hela varumärket Piteå skärgård.

Snorklar med sälar

Gelter är inte ensam. Ett flertal mindre entreprenörer i Piteå vill utveckla skärgårdsturismen.
- Vi har en fantastisk skärgård. Rent biologiskt är den av världsintresse och kan bli jätteuppmärksammad om den marknadsförs på rätt sätt. Då kan vi inte tillåta en industrialisering så nära inpå, tycker Gelter.
Han har själv snorklat med sjölejon i Californien, klappat vilda delfiner i Australien och simmat bland späckhuggare utanför Lofoten.
- Här i Piteå kan vi snorkla med sälar. De är nyfikna. Men det finns så mycket annat att upptäcka. Floran är exempelvis mycket speciell. Eftersom ett nytt land tillkommer varje år har vi en pågående kolonialisering av växter. En invasionsflora.

18 nya leder

Gelter har också tagit fram 18 kajakleder för kommunen.
- Att paddla kajak är ett stort intresse i södra Sverige som når allt längre norrut. Vi har perfekta vatten för den typen av aktiviteter, både i älven och i skärgården. Jag vill paketera upplevelser där även andra saker, som matkultur, ingår.
Gelter efterlyser en konsekvensanalys av vindkraftsplanerna.
- Vad händer när grunden börjar bearbetas och betongfundamenten byggas? Hur mycket uppslamning leder det till? Kan det bli så att badvattnet vid Pite havsbad förstörs under flera år? Jag vill ha en kulturell, ekonomisk och social analys.

Frizon för framtiden

Som biolog tycker han att vindkraft är bra.
- Men vi kan inte placera dem var som helst. Vi måste också ta hänsyn till kulturvärden och naturvärden. I vår urbaniserade tid med allt svårare miljöproblem behövs frizoner där människor kan studera och uppleva orörda miljöer för både lärande och egna betraktelser. Här har vi möjlighet visa upp en orörd skärgård för kommande generationer.

Tony Berglund

Piteåtidningen 2007-01-27 Många ansluter sig till Linnefirandet >>

LINNÉÅR. I år är det 300 år sedan Sveriges mest kände naturforskare - ja, den genom tiderna kanske internationellt mest berömde svensken överhuvud taget, Carl von Linne, föddes. Det är det många som vill fira, såväl i London som i Öjebyn.

Carl Linnaeus, som han då fortfarande - före adelskapet - hette, stannade i Piteå gamla stad (Öjebyn) under tre dagar i juni 1732, i samband med sin lappländska resa. Han inkvarterades hos den gamle kontraktsprosten Solander, vars sonson Daniel senare skulle bli Linnes mest älskade och ryktbare elev.
- Han bodde hos prostparet Solander och nio månader efter att Linne varit här föddes Daniel, sade Jonas Lundström, chef för Piteå museum, vid den presskonferens som på fredagen hölls i Solandergården i Öjebyn med anledning av Linnejubileet.

Ingen oäkting

Detta museichefens korta konstaterande ogillades skarpt av Barbro Gustafsson, Solanderföreningen.
- Det är lögn att Solander skulle vara son till Linne, jag gillar inte att du hjälper till att sprida den myten; det finns inga bevis för att Linne ens träffade fru Solander under sin vistelse i prostgården, sade Barbro Gustafsson till Jonas Lundström.
Många aktörer i Pitebygden med olika inriktningar planerar varjehanda aktiviteter under Linneåret - från Robert Bergman, som vid pressträffen informerade om ett internationellt forskarsymposium i Linnes och Solanders anda som anordnas i slutet av mars i Piteå (det handlar om hur vi bäst tar tillvara skogens resurser) via Jan Sandlund, Bölebyns garveri, som vill marknadsföra sina näbbskor med hjälp av Carl von Linne, till Hansi Gelter, som tänker bjuda på guidade turer i Linnes fotspår.

Även Acusticum

Invigningen av Studio Acusticum i höst kommer att ta avstamp i Linnejubileet.
Hushållningssällskapet i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Nord planerar flera olika studiecirklar med Linnetema. Den första studiecirkeln, som startar till veckan, handlar om Pitebygden på 1700-talet.
Både Piteå museum och Norrbottens museum kommer att ha olika Linneinspirerade program, föreläsningar och utställningar.
Ett av de nationella projekten under Linneåret är "Linne was here" (på svenska: Linne var här). Trettiotre platser kommer att skyltas upp och den nordligaste skylten placeras vid kyrkan i Öjebyn. Förutom skylten finns ett telefonnummer dit man kan ringa för att få valda delar av Linnes text upplästa.
Linnejubileet avslutas i norra Sverige med en högtidsfest på Ishotellet i Jukkasjärvi, ett coolt crescendo den 15 december.

Rolf Hallgren

Kuriren 2007-01-27 Linnéåret hyllar botanikern >>

PITEÅ. Botaniska exkursioner i skärgården, forskarsymposium, studiecirklar och en utställning med interaktiva skulpturer. I går presenterades ett urval av alla aktiviteter som planeras i Piteåtrakten under Linnéåret. Jubileumsåret invigs i morgon på Carl von Linnés namnsdag.

I år är det 300 år sedan Carl von Linné föddes, eller Carl Linnaeus som han faktiskt hette innan han blev adlad. Jubileet firas rejält i landets alla landskap och regioner men också i mer än 15 länder jorden över. I morgon är det officiell invigning av Linnéåret i Växjö. Konung Carl XVI Gustaf kommer att hålla ett tal - på dagen som är både hans och födelsedagsbarnets namnsdag. Den 15 december 2007 avslutas jubileumsåret med ett crescendo på ishotellet i Jukkasjärvi. Men däremellan kommer en mängd olika aktiviteter att arrangeras, bland annat i Piteå som är en viktig Linnéort sedan han gjorde ett tre dagar långt nedslag i trakten på sin Lapplandsresa.
Inte bara vackert

 På Piteå museum kommer det under sommaren att visas en Linnéutställning. Blomsterdekoratören Andreas Söderström från Sikfors, som också är ordförande i Hushållningssällskapet i Piteåorten, kommer att bjuda besökarna på botaniska rumsinstallationer. - Museet ansvarar för själva faktadelen medan jag kommer att göra skulpturer. Det kommer att bli interaktiva skulpturer som det händer någonting kring. För mig är det inte något mål att göra någonting som bara är vackert. Blommor är ju jättevackra i sig, men jag vill skapa en kontakt mellan den som tittar och den som har gjort det. Det primära målet med installationerna är inte att det ska vara vackert, men mitt största problem är ju att blommor faktiskt är så smärtsamt vackra, säger Andreas Söderström och skrattar.
Exkursioner i Linnés anda

I går samlades ett flertal Linnéaktörer från Piteå och Öjebyn i Solandergården för att presentera och diskutera de kommande arrangemangen. Hansi Gelter, lektor i biologi på universitetet och ansvarig för magisterprogrammet upplevelseproduktion, var en av dem. I sommar anordnar han exkursioner i Pitebygden och i skärgården - i Linnés och lärjungen Daniel Solanders spår. Exkursionerna sker till fots, hästdroska, kajak och båt. - I inre skärgården går det inte att åka båt till de platser som Linné besökte så vi ska paddla kajak i stället. Med kajakerna kommer man fram överallt. Där kommer vi att leta den blomster som Linné upplevde, se landhöjningens effekter och har vi tur kanske någon orkidé, säger Hansi Gelter.

På 33 utvalda platser i landet kommer röda runda skyltar med texten "Linné was here" att sättas upp under våren. Dessa ingår i ett projekt som vill väcka besökarnas nyfikenhet och få dem att upptäcka platserna som Linné besökte och beskrev i sina reseskildringar. Genom att ringa ett nummer som finns på skylten får man berättat för sig vad Linné själv skrev om platsen. En skylt kommer att stå mitt emot kyrkan i Öjebyn och en i Kvikkjokk.

Alexandra Johansson